Är det så men brukar säga?

Just nu känns det som om tiden har tagit en rast och jag somnar av ingenting-att-göra-het. Har packat allting, köpt allt det som jag skulle köpa och gjort allt det som jag måste. Fan, jag skulle inte ha stressat så mycket med packningen, hade ju velat ha nånting att göra tills Mia och hennes zöta mor kommer. Måste komma på nått jag kan göra..

NU VET JAG FAN! Jag kan ta bort det genomskinliga nagellacket från naglarna och måla på nytt! Det är ju inte riktigt klokt hur klok jag är. ( fast det kanske inte var nån nyhet precis)

Skriver sen det sista inlägget innan avgång.


(Skrev Martina med en ledsen min, medans alla andra suckar av lättnad)